Meldonium
Meldonium Prisintervall: kr 409,16 till kr 3 314,16
Back to products
Meloset
Meloset Prisintervall: kr 818,31 till kr 3 856,30

Mellaril

Prisintervall: kr 675,11 till kr 8 868,46

Mellaril är ett läkemedel som används för behandling av vissa psykiska tillstånd. Det hjälper till att stabilisera måendet genom att balansera signalsubstanser i hjärnan. Preparatet används främst vid behandling av schizofreni och andra psykotiska symtom. Tabletterna bidrar till att minska oro och ångest hos patienten. Produkten är utformad för att ge en effektiv och stabilgörande effekt vid långvarig behandling.

Aktiv substans: Tioridazin
Artikelnr: Mellaril Kategorier: ,
Leverans: 5–21 dagar (beroende på leveranssätt)
Ytterligare 10% rabatt med kupong: ELSASALE10
Beskrivning

Mellaril tillhör en grupp läkemedel som kallas fentiaziner, vilka klassificeras som neuroleptika eller antipsykotika. Den aktiva substansen, tioridazin, har historiskt sett använts för att hantera svåra psykotiska tillstånd när andra förstahandsval av behandlingar inte gett tillräcklig effekt eller inte kunnat tolereras av patienten på grund av biverkningsprofilen.

Detta läkemedel är i Sverige numera föremål för strikta begränsningar och är i regel avregistrerat som ett standardpreparat på den kommersiella marknaden, men kan i specifika fall tillhandahållas via licens efter särskild prövning av Läkemedelsverket. Det är strikt receptbelagt och behandlingen kräver noggrann medicinsk övervakning, särskilt med avseende på hjärtfunktion och neurologisk status under hela behandlingstiden.

Grundläggande information
Läkemedlets namn Mellaril
Aktiv substans (INN) Tioridazin
Terapeutisk klass Antipsykotika (Neuroleptika)
Utlämningsstatus Receptbelagt (licenspreparat)
Administreringsväg Oral (tabletter/lösning)
Huvudsaklig indikation Behandlingsresistent schizofreni

Läkemedlets verkningsmekanism

Mellaril utövar sin huvudsakliga effekt genom att interagera med olika signalsubstanssystem i hjärnan. Den främsta mekanismen innebär blockad av dopaminreceptorer, specifikt D2-receptorer, i de mesolimbiska och mesokortikala bansystemen. Genom att minska dopaminerg transmission kan läkemedlet dämpa positiva psykotiska symtom såsom hallucinationer, vanföreställningar och röriga tankegångar. Till skillnad från vissa andra neuroleptika har tioridazin en relativt hög affinitet för kolinerga receptorer, vilket historiskt sett har bidragit till en lägre incidens av vissa motoriska biverkningar men ökat risken för andra autonoma effekter.

Utöver dopaminreceptorblockaden påverkar substansen även alfa-adrenerga receptorer och histaminreceptorer. Denna breda receptorprofil förklarar varför läkemedlet ofta har en påtagligt lugnande (sedativ) effekt. Den farmakologiska balansen mellan dopaminhämning och antikolinerg aktivitet i de basala ganglierna gör att de extrapyramidala symtomen, såsom stelhet och darrningar, ibland upplevs som mindre framträdande jämfört med mer potenta, högdosneuroleptika. Denna profil innebär dock också en mer komplex interaktion med kroppens övriga system, vilket kräver precision vid dosinställning.

Vad det används för

Huvudsakliga användningsområden för Mellaril i modern klinisk praxis är kraftigt begränsade till indikationer där patienten lider av schizofreni och inte har svarat på minst två andra antipsykotiska behandlingar. På grund av de kända riskerna för hjärtrytmstörningar betraktas läkemedlet som ett andrahandsval eller tredjehandsval. Det kan användas för att hantera svår agitation eller aggressivitet hos vuxna patienter med kroniska psykotiska tillstånd, men endast när de potentiella fördelarna bedöms överväga de signifikanta säkerhetsriskerna.

Användning utanför godkänd indikation (off-label) har historiskt förekommit för tillstånd som svår ångest eller beteendestörningar vid demens, men detta avråds numera starkt ifrån inom den svenska hälso- och sjukvården. Den vetenskapliga dokumentationen betonar att användning vid demensrelaterade psykoser är förknippad med en ökad mortalitetsrisk hos äldre. Varje ordination i Sverige sker i dagsläget under noggrann kontroll där läkaren måste motivera varför inga modernare alternativ är lämpliga för den enskilda patienten.

Hur du tar läkemedlet

Dosering av Mellaril bestäms strikt individuellt av den behandlande läkaren och baseras på patientens kliniska svar, tolerabilitet och underliggande hälsotillstånd. Behandlingen inleds vanligtvis med en låg dos som gradvis trappas upp för att minimera risken för biverkningar. Tabletterna sväljs hela med ett glas vatten och kan tas med eller utan mat, även om en konsekvent rutin rekommenderas för att bibehålla jämna nivåer i blodet. Vid högre doser delas dygnsdosen ofta upp på två till fyra doseringstillfällen för att minska risken för kraftig dåsighet eller blodtrycksfall.

Det är av yttersta vikt att patienten inte ändrar dosen eller avbryter behandlingen plötsligt utan att ha rådgjort med sin läkare. Ett abrupt avslutande av behandlingen kan leda till utsättningssymtom eller en snabb återkomst av psykotiska symtom. Läkaren kommer att monitorera behandlingen med regelbundna kontroller av bland annat hjärtat (EKG) och blodprover för att säkerställa att dosen ligger inom ett säkert och effektivt intervall. Om en dos glöms bort ska den tas så snart som möjligt, såvida det inte snart är dags för nästa planerade dos.

Hur det absorberas och elimineras

Farmakokinetiken för tioridazin, den aktiva substansen i Mellaril, kännetecknas av en god absorption från mag-tarmkanalen efter oral administrering. Maximal koncentration i plasma uppnås vanligtvis inom 1 till 4 timmar. Substansen har en hög grad av proteinbindning, främst till albumin, vilket innebär att den distribueras omfattande i kroppens vävnader och passerar blod-hjärnbarriären. Halveringstiden varierar betydligt mellan olika individer men ligger generellt i intervallet 10 till 24 timmar, vilket motiverar dosering en eller flera gånger per dygn.

Elimineringen sker främst genom omfattande metabolism i levern via enzymsystemet cytokrom P450, särskilt isoenzymet CYP2D6. Detta är en kritisk punkt eftersom variationer i detta enzym (genetisk polymorfism) kan leda till att vissa individer bryter ner läkemedlet mycket långsammare än andra, vilket ökar risken för toxicitet. Slutprodukterna utsöndras via både urin och avföring. På grund av leverns centrala roll i nedbrytningen krävs särskild försiktighet vid behandling av patienter med nedsatt leverfunktion, då ackumulering av substansen annars kan ske.

Kompatibilitet med andra läkemedel

Interaktioner med andra läkemedel utgör en av de mest kritiska aspekterna vid behandling med Mellaril. Det finns en absolut kontraindikation mot att kombinera läkemedlet med substanser som är kända för att förlänga QT-intervallet i hjärtats elektriska cykel. Detta inkluderar vissa antiarytmika (som kinidin och amiodaron), vissa antibiotika (som erytromycin), och vissa andra antipsykotika eller antidepressiva medel. En samtidig användning av dessa ökar risken för allvarliga hjärtrytmstörningar dramatiskt.

Vidare ska försiktighet iakttas vid kombination med läkemedel som hämmar leverenzymet CYP2D6, till exempel fluoxetin eller paroxetin, eftersom dessa kan höja koncentrationen av tioridazin i blodet till farliga nivåer. Även läkemedel som påverkar elektrolytbalansen, såsom diuretika (vätskedrivande), kan indirekt öka risken för hjärtbiverkningar genom att orsaka låga nivåer av kalium eller magnesium. Patienten måste alltid informera sin läkare om alla andra mediciner, inklusive receptfria preparat och kosttillskott, innan behandling med Mellaril påbörjas eller ändras.

Reaktioner

Biverkningsprofilen för Mellaril är omfattande och sträcker sig från lindriga symtom till potentiellt livshotande tillstånd. Mycket vanliga reaktioner inkluderar dåsighet, muntorrhet, dimsyn och förstoppning, vilket beror på läkemedlets antikolinerga effekter. Patienter kan även uppleva yrsel vid plötslig uppresning på grund av ortostatiskt blodtrycksfall. Viktökning och metabola förändringar är också rapporterade vid långtidsbehandling, liksom menstruationsstörningar eller bröstförstoring (galaktorré) på grund av förhöjda nivåer av hormonet prolaktin.

Allvarliga biverkningar som kräver omedelbar uppmärksamhet inkluderar neurologiska störningar såsom tardiv dyskinesi (ofrivilliga rörelser i ansikte eller tunga) och malignt neuroleptikasyndrom, ett sällsynt men akut tillstånd med feber, muskelstelhet och förvirring. Den mest kritiska säkerhetsaspekten är dock påverkan på hjärtat, där förlängning av QT-intervallet kan leda till en specifik och farlig typ av hjärtrytmrubbning kallad Torsades de Pointes. Vid höga doser under lång tid finns även en risk för pigmentär retinopati, en ögonsjukdom som kan leda till bestående synnedsättning.

Viktiga försiktighetsåtgärder

Innan behandlingen påbörjas måste en grundlig medicinsk undersökning genomföras. Detta inkluderar ett baslinje-EKG för att kontrollera hjärtats elektriska aktivitet och blodprover för att kontrollera serumnivåer av kalium och magnesium. Patienter med känd hjärtsjukdom, tidigare hjärtinfarkt eller medfött långt QT-syndrom bör i regel inte behandlas med Mellaril. Regelbundna EKG-kontroller krävs även under behandlingens gång, särskilt vid dosjusteringar, för att tidigt upptäcka eventuella riskabla förändringar i hjärtrytmen.

Försiktighet krävs också hos patienter med glaukom (grön starr), prostataförstoring eller kronisk förstoppning, då läkemedlets antikolinerga egenskaper kan förvärra dessa tillstånd. Eftersom tioridazin kan sänka kramptröskeln bör personer med epilepsi eller tidigare krampanfall övervakas extra noga. Patienter bör informeras om vikten av att undvika starkt solljus, eftersom läkemedlet kan orsaka ljuskänslighet i huden. Vid misstanke om infektion med feber och halsont bör läkare kontaktas omedelbart för kontroll av vita blodkroppar, då påverkan på benmärgen i sällsynta fall kan förekomma.

Särskilda populationer

Behandling av äldre patienter kräver extrem försiktighet. Denna grupp är mer känslig för läkemedlets sedativa och blodtryckssänkande effekter, vilket ökar risken för fallolyckor och frakturer. Som tidigare nämnts finns en ökad risk för dödsfall hos äldre med demensrelaterad psykos som behandlas med antipsykotika. Vid graviditet bör Mellaril endast användas om de potentiella fördelarna tydligt överväger riskerna för fostret; nyfödda barn till mödrar som tagit antipsykotika under sista trimestern kan uppvisa symtom på abstinens eller extrapyramidala störningar.

Amning rekommenderas generellt inte under pågående behandling då tioridazin utsöndras i bröstmjölk och kan påverka det späda barnet. För barn och ungdomar är säkerhet och effekt inte tillräckligt dokumenterad fass-mässigt för bred användning, och behandling i denna åldersgrupp sker endast i absoluta undantagsfall under ledning av specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Patienter med nedsatt njurfunktion behöver vanligtvis inte dosjustering på grund av njurarna, men den allmänna känsligheten för biverkningar kan vara förhöjd.

Interaktion med mat och alkohol

Alkohol bör absolut undvikas under behandling med Mellaril. Kombinationen av neuroleptika och alkohol kan leda till en kraftig förstärkning av den dämpande effekten på det centrala nervsystemet, vilket medför extrem dåsighet, nedsatt koordinationsförmåga och i värsta fall andningspåverkan. Alkoholkonsumtion kan också öka risken för blodtrycksfall och hjärtklappning, vilket ytterligare komplicerar säkerhetsprofilen för läkemedlet. Det är viktigt att komma ihåg att även små mängder alkohol kan ha oförutsägbara effekter.

När det gäller födointag finns inga specifika restriktioner för typer av mat, men det är klokt att undvika överdriven konsumtion av koffein, då detta kan motverka läkemedlets lugnande effekt och öka risken för hjärtklappning. God vätskebalans är viktig för att motverka muntorrhet och förstoppning. Vissa patienter kan uppleva att magbesvär minskar om läkemedlet tas i samband med en lätt måltid. Som vid all medicinering med substanser som bryts ner i levern, bör man rådgöra med läkare om man planerar betydande kostförändringar.

Om du hoppar över en dos

Om du har glömt att ta din planerade dos av Mellaril ska du ta den så snart du kommer på det. Men om det har gått så lång tid att det snart är dags för nästa dos (inom några timmar), bör du hoppa över den glömda dosen och fortsätta enligt ditt vanliga schema. Det är absolut förbjudet att ta en dubbel dos för att kompensera för den bortglömda dosen, då detta kan leda till en plötslig och farlig höjning av läkemedelskoncentrationen i blodet med risk för toxiska effekter på hjärtat.

Om du upprepade gånger glömmer att ta din medicin bör du diskutera detta med din läkare eller vårdpersonal. De kan hjälpa dig att hitta rutiner, såsom doseringsaskar eller larm, för att underlätta regelbundenheten i behandlingen. Vid längre tids avbrott i behandlingen kan symtom på din underliggande sjukdom återkomma, och det kan krävas en ny inställningsperiod under medicinsk övervakning för att säkert återuppta medicineringen.

När du ska söka akutvård

Vissa symtom under behandling med Mellaril kräver omedelbar medicinsk bedömning på en akutmottagning. Det är avgörande att både patienten och anhöriga känner till dessa varningssignaler. Om något av nedanstående inträffar ska behandlingen avbrytas och vård sökas direkt.

Varningssignaler – Sök akutvård omgående
Hjärtsymtom Bröstsmärta, kraftig hjärtklappning eller svimningsanfall.
Neurologiska tecken Hög feber i kombination med extrem muskelstelhet och förvirring (NMS).
Allergiska reaktioner Svullnad i ansikte, läppar eller tunga samt andningssvårigheter.
Synförändringar Plötslig försämring av mörkerseende eller färgseende.
Infektionstecken Hög feber, frossa och svår halsont utan annan förklaring.

Vanliga funderingar

Hur ofta behöver jag göra EKG under behandlingen?

EKG-kontroller är en central del av säkerhetsuppföljningen vid användning av Mellaril. Vanligtvis genomförs ett EKG innan behandlingen startar för att fastställa en baslinje. Därefter sker kontroller regelbundet, ofta vid varje doshöjning och sedan med jämna mellanrum (exempelvis var sjätte månad) under pågående underhållsbehandling. Din läkare kan besluta om tätare kontroller om du har andra riskfaktorer eller om dosen är hög.

Kan Mellaril påverka min syn på lång sikt?

Ja, tioridazin är känt för att vid doser som överstiger 800 mg per dygn kunna orsaka pigmentär retinopati. Detta är ett tillstånd där pigment avlagras i näthinnan, vilket kan leda till att synfältet krymper eller att mörkerseendet försämras. Därför bör man genomgå regelbundna ögonundersökningar, och läkare strävar alltid efter att hålla dosen under den kritiska gränsen för att skydda patientens synhälsa.

Kan jag köra bil när jag tar denna medicin?

Mellaril har en betydande sedativ effekt, särskilt i början av behandlingen eller vid dosjusteringar. Detta innebär att din reaktionsförmåga och vakenhet kan vara nedsatt, vilket gör bilkörning eller användning av maskiner riskfyllt. Du bör inte köra bil förrän du vet hur medicinen påverkar dig och din läkare har gjort bedömningen att det är säkert. Kom ihåg att tröttheten kan förstärkas av alkohol eller brist på sömn.

Vad händer om jag råkar ta för mycket medicin?

En överdosering av Mellaril är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver omedelbar sjukhusvård. Symtom kan inkludera extrem dåsighet, medvetslöshet, kramper, mycket lågt blodtryck och livshotande hjärtrytmrubbningar. Försök inte framkalla kräkning själv utan kontakta omedelbart Giftinformationscentralen eller larma 112 vid misstanke om överdos. Ta alltid med dig läkemedelsförpackningen till sjukhuset så att vårdpersonalen vet exakt vad som har intagits.

Är det normalt att bli väldigt torr i munnen?

Muntorrhet är en mycket vanlig biverkning på grund av läkemedlets antikolinerga verkan, som minskar salivproduktionen. Det är ofarligt men kan vara besvärande och öka risken för karies. För att lindra besvären kan man använda sockerfria sugtabletter, dricka vatten ofta eller använda saliversättningsmedel som finns på apotek. Om besvären blir uttalade bör man rådgöra med sin läkare eller tandläkare för ytterligare råd kring munhälsa.

Varför är Mellaril svårare att få tag på än andra läkemedel?

Mellaril innehåller tioridazin, som har avregistrerats i många länder, inklusive Sverige, på grund av säkerhetsrisker rörande hjärtat. Det säljs därför inte längre på det vanliga sättet i svenska apotek. Om en läkare anser att det är absolut nödvändigt för en patient, måste hen ansöka om en särskild licens hos Läkemedelsverket. Detta görs för att säkerställa att läkemedlet endast används när inga säkrare alternativ fungerar och att patienten följs upp mycket noggrant.

Enligt Läkemedelsverkets krav.

Informationen här ersätter inte rådgivning från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Ytterligare information
Dosage

10mg

,

25mg

,

50mg

,

100 mg

Package

10 pills

,

20 pills

,

30 pills

,

60 pills

,

90 pills

,

120 pills

,

180 pills

,

270 pills

,

360 pills

Virkestoff